ERT AVLOPP, VÅR ANGELÄGENHET – MER OM AVLOPPSRÖR
Det finns många skolor kring byggnaders avlopp. Hur lång är hållbarheten på avloppen? Hur ofta behöver man göra ett stambyte? Behöver man göra ett stambyte eller finns det andra metoder? Det är bara några av många frågor som kan dyka upp. En vanlig regel är att man absolut behöver göra något åt rören när de är mellan 30-60 år gamla men sanningen är inte så svart eller vit, utan det beror på en mängd olika faktorer. Varje fall och varje byggnad är unik med olika omständigheter som spelar in. Vi på Tubus System utför ofta relining i rör som har fungerat utmärkt i närmare hundra år, samtidigt som vi nästan dagligen stöter på rör som inte är äldre än 20-25 år men ändå har stora problem med läckage, vatteninträngning eller stopp i avloppet.
Vi utför relining över hela Sverige
Är du i behov av relining? Vi utför miljövänlig, störningsfri och effektiv relining över hela Sverige. Vi har utfört relining sedan 1998 och har massor av referenser som du kan ta del av.
Yttre faktorer som påverkar avlopp
Avlopp av gjutjärn är absolut vanligast i Sverige. Invändig korrosion och inre slitage är de faktorer som till slut påverkar rören så pass att man behöver byta ut eller renovera dem. För att ett rör ska korrodera eller rosta krävs syre och fukt vilket det finns gott om i ett avloppsrörs omgivning. Äldre gjutjärnsrör saknar i regel invändigt korrosionsskydd redan från början eller så har det med tiden nötts bort. Gjutjärnsrör innehåller en hög andel kol jämfört med t.ex. rostfritt stål. Grafiten i gjutjärnet blir kvar på ytan när röret rostar och bildar ihop med rosten en blandning som inte löses upp, utan i praktiken så fyller den ut hålrummet efter det korroderade järnet och ”håller ihop” det genomrostade hålet. Detta gör att det kan vara mycket svårt att se genomrostningar vid okulär besiktning, även om hålen faktiskt finns där.
Något man tydligt kan se är att köksstammar generellt sett är avsevärt mer rostangripna jämfört med övriga stammar i en fastighet. Vertikala stammar angrips mer eller mindre på samma sätt runt om i röret men korrosionen ökar ju längre ned i huset man kommer. Liggande rör angrips mestadels på botten av röret.
Det är alltså otroligt svårt att med säkerhet säga hur skicket på ett avlopprör egentligen är utan att ta förstörande rörprover där väggtjockleken sedan analyseras i laboratorium.
Det räcker alltså inte att filma eller göra ultraljudsmätningar då dessa metoder inte ger tillförlitliga svar. Filmning används oftast för att bedöma vilken typ av renoveringsmetod man kan använda eller för att påvisa tydliga fel och brister i systemet, t.ex. större hål och sprickor.
Andra yttre faktorer som påverkar en byggnads avloppssystem är exempelvis sättningar i fastigheten som uppkommit genom markrörelser eller annan påverkan på fastigheten. Dessa kan orsaka ordentliga skador på avloppsrören som sedan kan leda till fuktskador i fastigheten och då uppkommer ett behov av renovering av avloppsrören.
Materialval för avlopp
Avloppsrörens omgivning spelar stor roll men främst är det avloppsrörets material och när i tiden det är monterat som kan ge en fingervisning till när det är dags att byta ut avloppsrören eller genomgå en stamrenovering med t.ex. relining.
I Sverige består byggnaders avloppsrör främst av gjutjärnsrör. Även plaströr i olika former är vanliga och dessutom finns keramik- eller betongrör, som är vanligast för rör som ligger under mark. Byggnader i Sverige idag kan i stort delas in i tre olika tidsepoker. Första halvan av 1900-talet, tiden mellan 1950-1990 och ”nutid”.
Avloppsrör i byggnader byggda under första halvan av 1900-talet är i regel gjorda av gjutjärn av god kvalitet med ordentlig godstjocklek. Har denna typ av rör haft en yttre omgivning som varit fördelaktig behöver dessa ibland inte åtgärdas förrän det gått mellan 50-100 år. Har det inte varit en särskilt fördelaktig omgivning, kan den tiden vara avsevärt kortare. Detta vet man först efter en tillståndsbedömning som bör göras i god tid innan problem och oförutsedda kostnader uppstår.
Rör installerade under tiden 1950-1990 är även de huvudsakligen av gjutjärn men kvaliteten på dessa gjutjärnsrör är i allmänhet av betydligt sämre kvalitet jämfört med gjutjärnsrören från första delen av 1900-talet. Plaströr i fastigheter introducerades under 1960-talet och av dessa har PVC-rör tillverkade fram till 1973 orsakat väldigt stora problem för fastigheter. Detta på grund av att mjukgöraren i PVC:n lakades ur och orsakade sprödhet i PVC-avloppsrören.
I nutida installationer, gjorda efter 1980, har man gjutjärnsrör men även till stor del plaströr i byggnaderna. Plaströrens kvalitet är skiftande, framför allt avseende de som tillverkades under 80-talet. Under 90-talet och början på 2000-talet ökade kvaliteten avsevärt på plasten vilket skapat en längre hållbarhet och mindre problem för avloppsrören. Idag har PP-rör i mycket hög grad kommit att ersätta PVC-rören.
Vad du som fastighetsägare kan göra är att noga kontrollera vad för material den aktuella byggnadens avloppssystem är gjort av, när det är installerat och om det gjorts några förändringar under åren. Denna information bör du sedan gå vidare med och få hjälp med en professionell bedömning huruvida det bör göras några åtgärder i fastigheten eller inte. I regel är det billigare och förenat med mindre risk att handla proaktivt med underhåll av avloppssystemet och åtgärda eventuella problem innan de uppstår, än att handla reaktivt och ta hand om problemen när de inträffar.
Livslängdsbedömning för avlopp
Swerea Kimab utvärderade 123 rörprover av gjutjärn där man mätte korrosionshastigheten där angreppen var som värst och medellivslängden för ett rör med ursprungstjocklek på 4 mm. Korrosionshastigheten varierade mellan 0,062 och 0,103 mm/ år och man fann att rörets medellivslängd varierade mellan 29 och 44 år, beroende på vad för typ av applikation röret var avsett för. I fallet 29 års medellivslängd var det en horisontell köksledning och i fallet 44 år avsåg det en horisontell badledning.
Utan den här typen av undersökning är det ytterst svårt att bedöma hur länge ett rör kan hålla. Vid en kamerainspektion kan endast en generell bedömning av rörets status ges och mycket av ett rörs eventuella fel och brister kan vara gömt bakom avlagringar och rost.
Underhållsplanering
Samtliga fastigheter bör ha en underhållsplan som inkluderar fastighetens avloppssystem så att eventuella problem adresseras i tid och att medel allokeras för åtgärder.
Åtgärder vid läckage på avloppsrör
Läckage kan man åtgärda på en mängd olika sätt. Är röret lätt åtkomligt brukar vi föreslå att man byter den skadade delen - snabbt, enkelt och priseffektivt. Är röret inte lätt åtkomligt kan man med fördel använda sig av någon reliningmetod för att åtgärda läckaget. Gäller det större renoveringar finns där flera alternativ att tillgå.
Stambyte
Ett komplett stambyte, även ibland kallat rotrenovering, inkluderar oftast en eller flera delar utöver fastighetens avloppssystem, t.ex. fastighetens el-, värme-, tappvatten- eller ventilationssystem.
Stamrenovering
Väljer man att göra en stamrenovering av avloppssystemet genom relining, kan man välja att göra hela eller delar av avloppssystemet. Priset och tidsåtgången är ofta mycket lägre än att byta traditionellt men ska ej heller jämföras rakt av, då man ofta även i vissa fall inkluderar ytskikten vid traditionellt byte. Man kan naturligtvis kombinera relining med byte av ytskikten också samt att t.ex. byta tappvattensystemet, då det ofta går att dra om i fastigheten på ny plats.
De olika alternativen har olika fördelar. Vi på Tubus System rekommenderar en genomgång av det totala behovet av renovering i en fastighet innan du som fastighetsägare bestämmer vilken väg du ska gå. Vi rekommenderar även att man anlitar professionell, oberoende hjälp med renoveringsplaneringen och väljer det alternativ som lämpar sig bäst utifrån vad man prioriterar högst av t.ex. kostnad, tidsåtgång, störning och omfattning av renoveringen.